Blogg · Förstå din kropp

Varför gör det ont? Så skapar kroppen känslan av smärta

Skriven av Carl Spindler, leg. naprapat Ämne: Smärta & hälsa Lästid ~7 min

Du tror kanske att smärta är en exakt mätare på hur skadad kroppen är – ju mer det gör ont, desto värre måste skadan vara. Men så enkelt är det inte. Smärta skapas nämligen inte i vävnaden där det värker, utan i hjärnan. Och när hjärnan avgör om något ska göra ont väger den in mycket mer än själva skadan: dina tidigare erfarenheter, din stress, din sömn och hur trygg du känner dig.

Det kan låta abstrakt, men det är faktiskt goda nyheter. För när du förstår varför det gör ont kan du också börja påverka smärtan. Här går vi igenom hur känslan av smärta uppstår, steg för steg – och varför ”gör ont” inte alltid betyder ”något är trasigt”.

Kort om modellen: Det här bygger på modern smärtforskning och på boken SPEGELN, av den svenske fysioterapeuten och smärtforskaren Tom Arild Torstensen. Den bärande insikten är att smärta och vävnadsskada är två olika saker: skadan skickar information, medan smärtan är hjärnans tolkning av den informationen.

1Skadan uppstår – kroppen skickar information

När du stukar foten, vrider knät eller belastar en sena mer än den är van vid registrerar kroppens sensorer det. De kallas nociceptorer och sitter i muskler, senor, leder och hud. De reagerar på mekanisk belastning, kemiska ämnen och temperatur.

Sensorerna omvandlar det de känner till elektriska impulser som skickas via nerverna till ryggmärgen och vidare upp till hjärnan. Men lägg märke till en sak: i det här läget har det ännu inte gjort ont. Kroppen har bara skickat information – som ett mejl som är på väg, men ännu inte öppnat och tolkat.

Infografik som visar hur en vävnad belastas, hur nociceptorer aktiveras och skickar signaler via ryggmärgen upp till hjärnan – steg 1 av hur smärta uppstår — Steg 1: Vävnaden belastas, sensorerna aktiveras och skickar information mot hjärnan. Smärtan är ännu inte skapad.

2Hjärnan bestämmer – signalen tolkas

Först uppe i hjärnan avgörs om informationen ska upplevas som smärta – och i så fall hur mycket. Hjärnan väger inte bara in hur kraftig signalen är, utan väldigt mycket annat samtidigt:

Tidigare erfarenheter – har du skadat samma ställe förut färgar det tolkningen.
Tankar och förväntningar – oroliga tankar (”tänk om något gått av”) kan förstärka, lugna tankar kan dämpa.
Känslor – rädsla, stress och nedstämdhet kan öka smärtupplevelsen.
Uppmärksamhet – ju mer fokus på smärtan, desto starkare kan den kännas.
Kroppens fysiologi – sömn, trötthet, hormoner och allmän hälsa påverkar känsligheten.
Miljö och trygghet – stöd och en trygg omgivning lugnar; otrygghet förstärker.

Det förklarar varför exakt samma skada kan göra olika ont vid olika tillfällen. En idrottare som vrickar foten mitt i en match känner ofta nästan ingenting förrän efteråt – hjärnan har bedömt att det viktigaste just då är att spela klart. Samma vrickning en stressig måndag efter en dålig natts sömn kan göra betydligt mer ont.

Infografik som visar hur hjärnan väger samman erfarenheter, tankar, känslor, sömn, stress och trygghet innan den bestämmer hur mycket smärta som ska upplevas – steg 2 av hur smärta uppstår — Steg 2: Hjärnan tolkar och värderar signalen utifrån hela din situation innan den bestämmer.

3Smärtupplevelsen skapas

Resultatet av hjärnans tolkning blir den smärta du faktiskt känner. Hjärnan avgör tre saker: hur stark smärtan ska vara (från lätt till outhärdlig), hur länge den ska hålla i sig, och var den ska kännas – ibland exakt där skadan är, ibland spridd, diffus eller till och med på ett annat ställe.

Det är också därför långvarig smärta kan finnas kvar långt efter att en vävnad har läkt. Nervsystemet är anpassningsbart och kan bli mer känsligt – så kallad sensitisering – och fortsätta larma trots att det inte längre finns någon pågående skada. Ett vardagligt exempel: att det fortfarande gör ont i en stukad fotled fyra till sex veckor efter att vävnaden har läkt är ofta ett tecken på just detta. Smärtan är då fortfarande högst verklig, men den handlar mer om ett känsligt larmsystem än om en trasig kroppsdel – och ett känsligt system går att lugna igen.

4Smärta är ett skydd – inte en fiende

Smärta känns obehaglig, men den har en viktig uppgift: att skydda dig. Hjärnan bestämmer inte bara hur mycket det ska göra ont, utan också hur kroppen ska reagera. Smärtan får dig att

skydda – undvika rörelser, spänna muskler eller ändra beteende för att minska hotet,
läka – kroppen sätter igång läkningsprocesser för att reparera vävnaden,
anpassa – vävnad och rörelsemönster ställs om för att bli starkare och tåligare,
lära – systemet lär sig av erfarenheten för att hantera framtida belastning bättre.

Med andra ord: smärta är inte fienden, utan kroppens sätt att hjälpa dig. Problemet uppstår först när larmet fastnar i påslaget läge och fortsätter skydda en kropp som egentligen är redo att belastas igen.

5Vägen tillbaka – när systemet känner sig tryggt igen

Här ligger nyckeln till att bli av med smärta som hänger kvar. När kroppen blir starkare och hjärnan känner sig trygg minskar behovet av att larma – och smärtan avtar. Det handlar sällan om att vila bort besväret. Belastningsskador läker till exempel sällan av total vila; kroppen behöver i stället lagom, gradvis stegrad belastning för att bygga upp tålighet på nytt.

Det är precis så vi jobbar. Med naprapatisk behandling lindrar vi smärtan och återställer rörligheten, så att det känns tryggt att röra sig igen. Med rehabträning bygger vi sedan upp styrkan och kontrollen som håller besväret borta. Och lika viktigt: vi förklarar vad som händer i kroppen, eftersom förståelse i sig skapar trygghet – och trygghet dämpar smärta.

Infografik som visar vägen tillbaka till full funktion: behandling, kunskap, rörelse, belastning, styrka – hjärnan känner sig trygg och smärtan minskar – steg för att bli av med smärta — Steg för steg tillbaka: behandling, kunskap, rörelse och gradvis belastning gör kroppen starkare och hjärnan tryggare.

Vårt synsätt: Vi utgår alltid från hela människan – den biopsykosociala modellen, som väger in det biologiska, det psykiska och det sociala. Därför letar vi efter orsaken till din smärta, inte bara symtomet. Det är det naprapati från början handlar om: ”att korrigera orsak till lidande”.

Öppna ditt hjärnapotek – rörelse är kroppens egen smärtlindring

Här kommer kanske den bästa nyheten: din hjärna har ett eget ”apotek”. När du rör på dig frisätts ämnen som dopamin, serotonin, oxytocin, noradrenalin och endorfiner – kroppens egna morfinliknande ämnen – som alla dämpar smärta. Samtidigt aktiverar rörelse så kallad grindkontroll: signaler från muskler, senor och leder ”stänger grinden” i ryggmärgen för en del av smärtsignalerna innan de når fram. Tillsammans bildar de ett kraftfullt, kroppseget smärtlindringssystem.

Effekten är påtaglig. I forskning gav 45 minuters löpning i jämnt, högt tempo en smärtlindring i klass med ungefär 10 mg morfin. Men du behöver inte springa maraton – redan en promenad, simning, cykling eller dans räcker för att börja öppna apoteket.

Så mycket rörelse behövs: Börja där du klarar – ofta 10–20 minuter – och öka gradvis. Regelbundenhet är viktigast: sikta på ungefär tre gånger i veckan med en vilodag emellan. Undvik ”för mycket, för snabbt” (acceleration–broms), som lätt ger bakslag. Någon quick fix finns sällan – varaktig smärtlindring byggs upp över tre till sex månader. Källa: SPEGELN (Torstensen, 2014).

Kan du inte träna helt smärtfritt? Det är ofta okej att röra sig på en nivå du klarar – en smärta du skattar till ungefär 4–5 av 10 – så länge du inte gör dig illa. Det är precis den avvägningen vi hjälper dig med i rehabträning: vi hittar rätt dos så att hjärnapoteket öppnas utan att systemet larmar mer.

Stress och sömn – två som ofta spär på smärtan

Långvarig smärta fungerar i mångt och mycket som långvarig stress: båda belastar samma system i kroppen – den så kallade stressaxeln. Det gör att hög stress och dålig sömn kan göra nervsystemet mer känsligt, och därmed öka hur ont du har. Ofta uppstår en ond cirkel: smärtan stör sömnen, och den dåliga sömnen gör dig i sin tur känsligare för smärta.

Den goda nyheten är att cirkeln går att vända. Regelbunden rörelse hjälper till att normalisera stresshormonerna och ger bättre sömn – du somnar lättare och vaknar mer utvilad. Sömnen är i sin tur central för kroppens återhämtning; en vanlig rekommendation är runt sju timmar per natt. Det är också därför vi frågar om din sömn, stress och vardag – inte bara om var det värker. Ibland ligger en del av nyckeln till mindre smärta i lugnare kvällar och bättre återhämtning.

Är smärta alltid = trasigt?

Nej. Framför allt vid långvariga och belastningsrelaterade besvär är smärta ett dåligt mått på hur skadad kroppen är. Att det gör ont betyder inte automatiskt att du skadar något när du rör dig – ofta är rörelse tvärtom det som gör dig bättre.

Men det finns undantag där du bör söka vård för en bedömning: kraftig smärta efter ett trauma, en led som snabbt svullnar eller viker sig, domningar och svaghet, eller smärta i kombination med feber och allmän sjukdomskänsla. Är du osäker – hör av dig, hellre en undersökning för mycket än en för lite.

Vad betyder det här för dig?

Rörelse är sällan farligt. Vid de flesta besvär mår kroppen bättre av lagom, gradvis belastning än av total vila.
Trygghet och förståelse hjälper. Att veta vad som händer i kroppen dämpar oron – och därmed ofta smärtan.
Vänta inte ut långvarig smärta. Ju tidigare du tar tag i besväret, desto mindre brukar krävas. Rätt åtgärd i tid kan vända utvecklingen.

Vanliga frågor

Är det farligt att röra på sig när det gör ont?

Oftast inte. Vid de flesta belastningsbesvär går det bra att hålla igång så länge du håller dig under smärtgränsen – vi hjälper dig anpassa träningen så att du kan fortsätta röra dig medan besväret läker, och pausar bara det som gör riktigt ont tills styrkan är på plats.

Varför har jag fortfarande ont fast skadan borde vara läkt?

Smärta och skada är inte samma sak. Ibland blir kroppens larmsystem känsligt (sensitiserat) och fortsätter skicka smärtsignaler trots att vävnaden har läkt. Smärtan är verklig, men den betyder inte att du är trasig – och ett känsligt system går att lugna igen med rätt behandling, gradvis rörelse och kunskap. Boka en bedömning så hittar vi rätt väg för dig.

Kan träning verkligen minska smärta?

Ja. När du rör på dig frisätter kroppen egna smärtlindrande ämnen – bland annat endorfiner – och ”stänger grinden” för en del av smärtsignalerna. Effekten byggs upp med regelbundenhet, ofta över några månader snarare än med en snabb fix. Vi hjälper dig hitta rätt dos och en plan du orkar hålla.

Kan stress och sömn verkligen påverka hur ont jag har?

Ja. Sömn, stress, hormoner och allmän hälsa påverkar hur känsligt nervsystemet är, och därmed hur mycket det gör ont. Det är en av anledningarna till att vi ser på hela din situation, inte bara på det ställe som värker.

Behöver jag remiss för att boka tid?

Nej. Vi arbetar i privat regi, så du behöver ingen remiss utan kan boka en tid direkt här på webbplatsen – ofta med tid inom 24 timmar.

Har du en smärta som inte vill släppa? Du behöver inte förstå exakt vad den beror på – det hjälper vi dig med.

→ Boka en tid så tar vi reda på orsaken tillsammans

Skriven av Carl Spindler, legitimerad naprapat på Lidingö Naprapaterna. Vi kombinerar behandling, rehab och träning under ett tak. Vi gör dig bättre.

Informationen i det här inlägget är allmän och ersätter inte en individuell bedömning. Vid kraftig smärta efter trauma, snabb svullnad, instabilitet, domningar/svaghet eller smärta med feber – sök vård. Har du besvär är du välkommen att boka en tid så gör vi en undersökning anpassad efter just dig.

Källa: Torstensen TA. SPEGELN – Att förhålla sig till smärta, värk och stress. Holten Institute AB, 2014. De specifika forskningsresultat som nämns (smärtlindring i klass med ~10 mg morfin efter 45 min löpning; hjärnans smärthämmande områden) bygger på Janal et al. (Pain, 1984) respektive Boecker et al. (Cerebral Cortex, 2008), refererade i SPEGELN.