Ont i knät

Ont på framsidan av knät (PFSS)

Ingen remiss krävs Boka direkt online Utförs av leg. naprapater ← Alla Knä-besvär

Om du har ont på knäts framsida är det ofta ett tecken på PFSS – patellofemoralt smärttillstånd. Det kännetecknas av en diffus värk runt eller bakom knäskålen som blir värre vid belastning. Tillståndet är mycket vanligt och drabbar personer i alla åldrar, men är vanligast hos unga mellan 15 och 30 år, främst hos kvinnor i tonåren. Den goda nyheten är att prognosen oftast är god – och att du för det mesta kan fortsätta träna medan du blir bättre.

Du känner kanske av värken även i vila, men det är vid vissa rörelser det gör särskilt ont: när du går i trappor, sitter på huk eller reser dig efter att ha suttit still en längre stund (ibland kallat ”bio-tecknet”, efter en lång stund med böjt knä). Ibland kan det kännas som att något hakar upp sig eller ”skaver” i knät.

Sök vård akut om: knäskålen åker ur led eller känns som att den hoppar ur, knät låser sig helt eller ger vika, eller om det svullnar snabbt efter ett slag eller en vridning. Då kan det röra sig om en urledvridning av knäskålen (patellaluxation) eller en broskskada som behöver bedömas av läkare. Är du osäker, boka en undersökning så hjälper vi dig vidare.

Så känns PFSS

Diffus, molande värk runt eller bakom knäskålen – ofta svår att peka ut exakt.
Ökar i trappor, i utförslut, på huk, vid knäböj och vid löpning eller hopp.
Värk efter långvarigt sittande med böjt knä (bil, bio, möte).
Ibland en känsla av att knät skaver, knakar eller kortvarigt hakar upp sig.
Vanligen inga tecken på akut skada – smärtan smyger sig oftast på gradvis.

Varför gör det ont – och särskilt i trappor?

Knäskålen (patella) glider i en fåra på lårbenets nedre del när du böjer och sträcker knät. Ju mer du böjer knät under belastning, desto hårdare pressas knäskålen mot lårbenet. Det är därför nedförsbackar och nedåtgående trappor ofta gör mer ont än uppför: på väg ner belastas knät i ett större böjläge, medan trycket mellan knäskål och lårben ökar.

Själva brosket saknar smärtnerver, så det är inte ”slitet brosk” i sig som gör ont. Smärtan uppstår snarare när knäskålen pressas snett eller för hårt mot lårbenet och retar den känsliga vävnaden runt omkring, ibland tillsammans med en irritation i ledhinnan. Ofta handlar det helt enkelt om att knäleden fått mer belastning än den hunnit vänja sig vid.

Orsaker till smärta på knäts framsida

PFSS uppstår vid överbelastning på leden mellan knäskålen och lårbenet. Ofta är orsaken att knäskålen inte löper helt centrerat i sin fåra, så att trycket fördelas ojämnt. Det i sin tur kan bero på flera samverkande faktorer:

svaga höftmuskler, så att knät tenderar att falla inåt vid belastning
stelhet på baksida lår (hamstrings)
obalans i musklerna som stabiliserar knäleden – särskilt en svag insida av lårmuskeln (VMO), som annars styr knäskålen inåt
skorna är för platta och stumma
överpronation i fotleden
benen är olika långa, eller andra felställningar i ben och fötter (t.ex. kobenthet eller vridningar i lår- och skenben)

Vanliga bakgrundsfaktorer är också idrott som ställer höga krav på benstyrka – som löpning, hopp, gymnastik och dans – samt perioder av snabb ökning av träningsmängd. Hos växande ungdomar är besväret extra vanligt, och ibland hittas ingen tydlig orsak alls (så kallad idiopatisk främre knäsmärta).

PFSS sägs ibland även bero på broskförändringar, men för det finns inga säkra vetenskapliga belägg.

Så kan vi hjälpa dig med värk på framsidan av knät

Vi gör först en grundlig undersökning för att ställa rätt diagnos och utesluta andra orsaker till knäsmärta. Prognosen för PFSS är ofta god, särskilt på längre sikt – de flesta blir gradvis bättre med ett anpassat träningsupplägg. Det går oftast bra att fortsätta idrotta och motionera trots besvären, så länge du håller dig under smärtgränsen.

Rehabiliteringsträning är den viktigaste delen av behandlingen. Vi hjälper dig att ta fram ett träningsprogram anpassat efter dig, med fokus på att stärka höft, säte och framför allt insidan av lårmuskeln så att knäskålen löper rätt. Vi erbjuder vanligen också stötvågsbehandling av det ömma området för att påskynda läkningen, och kombinerar vid behov med mjukdelsbehandling och tejpning för att lindra värken medan styrkan byggs upp.

Vårt synsätt: Belastningsskador som PFSS läker sällan av total vila – kroppen behöver lagom, gradvis stegrad belastning för att bygga tålighet. Med ett konservativt (icke-kirurgiskt) träningsprogram brukar en stor majoritet bli av med sina besvär, men det tar tid: räkna med några månader snarare än några veckor. Tålamod och att träna regelbundet är det som ger resultat.

Våra behandlingsmetoder

Stötvågsbehandling – snabbar på läkningsprocessen i det belastade området
Tejpning – kan minska smärta och underlätta vardag och träning
Individuellt träningsprogram – riktad styrka för höft, säte och lår (särskilt VMO)
Mjukdelsbehandling i form av triggerpunktsbehandling eller massage
Stretching – framför allt av stram baksida lår
Mobilisering av involverade leder för att normalisera ett eventuellt defekt rörelsemönster

Vi ger också rekommendationer om knäskydd, skoinlägg och val av skor. Har besväret uppstått i samband med löpning kan en löpanalys hjälpa oss att förstå vad i ditt löpsteg som belastar knäskålen – och vad du kan göra åt det.

Rehab, återgång och prognos

Vi börjar med att lugna ner det som är retat och kommer igång med skonsam, smärtfri träning. Därifrån stegrar vi belastningen efter hand: från raka benlyft och knäböj med egen kroppsvikt till tyngre och enbenta övningar när knät tål det. Målet är ett starkt, välkontrollerat knä där knäskålen löper rätt – då minskar både smärtan och risken för att besväret kommer tillbaka. De flesta kan träna vidare på anpassad nivå under tiden, och undviker helt enkelt de rörelser som gör riktigt ont tills styrkan är på plats.

Vanliga frågor om PFSS

Kan jag fortsätta träna och springa med PFSS?

Oftast ja. Det går för det mesta bra att fortsätta idrotta och motionera så länge du håller dig under smärtgränsen. Vi hjälper dig anpassa träningen så att du kan hålla igång medan besväret läker – och pausar bara de rörelser som gör riktigt ont tills styrkan är på plats.

Hur lång tid tar det att läka?

PFSS läker sällan av total vila – kroppen behöver lagom, gradvis stegrad belastning. Med ett anpassat träningsprogram blir en stor majoritet av med sina besvär, men det tar tid: räkna med några månader snarare än några veckor. Regelbunden träning och tålamod är det som ger resultat.

Är det farligt – slits knät ut?

Nej. PFSS är ett belastningsbesvär, inte en akut skada, och prognosen är oftast god. Brosket saknar dessutom smärtnerver, så värken beror inte på ”slitet brosk” utan oftast på att knäskålen belastas snett eller för hårt. Söker knäskålen ur led, låser sig eller ger vika bör du däremot söka vård för en bedömning.

Hjälper stötvågsbehandling mot knäsmärtan?

Vi erbjuder vanligen stötvågsbehandling av det ömma området för att påskynda läkningen, ofta i kombination med tejpning och mjukdelsbehandling som lindrar värken medan styrkan byggs upp. Den bärande delen av behandlingen är dock alltid rehabträningen.

Behöver jag remiss?

Nej. Vi arbetar i privat regi, så du behöver ingen remiss utan kan boka en tid direkt här på webbplatsen – ofta med tid inom 24 timmar.

Informationen på denna sida är allmän och ersätter inte en individuell bedömning. Har du ihållande eller kraftig knäsmärta, eller något av tecknen i den röda rutan ovan, är du välkommen att boka en tid så gör vi en undersökning anpassad efter just dig. Är du osäker på vad dina besvär beror på kan du börja i vår besvärsguide.