Ont i knät
Artros i knät
Artros är den vanligaste ledsjukdomen – ungefär var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har besvär av det. Knä och höft drabbas oftast, och vid knäartros sitter smärtan inte sällan på insidan av leden. Du kan uppleva att knät blir stelt och svårare att röra, att det ”hakar upp sig”, knakar och knäpper, och ibland blir varmt och svullet.
Besvären börjar oftast smygande. Till en början känns smärtan bara vid belastning, men den kan senare övergå till värk även i vila och på natten. Den goda nyheten: artros går att påverka – och den mest effektiva behandlingen är något du gör själv, med rätt handledning.
Artros är inte ”förslitning”. Leden slits inte ut av att du använder den – tvärtom mår brosk och muskler bra av lagom, regelbunden rörelse. Den gamla bilden av artros som ett slitage skrämmer många till att röra sig mindre, men det är just inaktiviteten som förvärrar både besvär och allmän hälsa. Rätt anpassad träning skadar inte leden.
Så känns artros
- Smärta och värk som kommer vid igångsättning och efter belastning – i senare skeden även i vila och på natten.
- Morgonstelhet eller stelhet efter stillasittande som oftast släpper inom cirka 30 minuter.
- Leden kan knaka, knäppa eller ”hakar upp sig” under rörelse.
- Nedsatt rörlighet, ibland svullnad och en känsla av värme i leden.
- Svårt med sådant som trappor (särskilt nedför) och att komma igång efter att ha suttit still, till exempel i bilen.
- Besvären går ofta i skov – intensiva perioder kan följas av perioder med mindre besvär.
Vad är artros – och vad orsakar det?
Artros är en sjukdom som påverkar hela leden: ledbrosket blir tunnare och ojämnt, benet under brosket förändras och det kan bildas små benutväxter (osteofyter) runt leden. Det gör att leden inte längre glider lika lätt, vilket kan ge stelhet och smärta.
Ofta går den exakta orsaken inte att peka ut, men de starkaste riskfaktorerna är övervikt, tidigare ledskada (som en gammal korsbands- eller meniskskada), ärftlighet, felställning i leden och muskelsvaghet. Hög ålder i sig orsakar inte artros – men med åren hinner man exponeras längre för de andra faktorerna. Vid knäartros spelar övervikt och tidigare knätrauma särskilt stor roll.
Sök läkarbedömning om: en led plötsligt blir kraftigt svullen, röd och het, du får feber, uttalad vilo- och nattvärk utan koppling till belastning, eller om knät låser sig helt. Sådant kan tala för andra tillstånd än artros – till exempel inflammatorisk ledsjukdom, gikt, infektion eller en akut skada – och bör utredas. Diagnosen artros ställs oftast kliniskt; röntgen behövs främst för att utesluta annat eller inför en eventuell operation.
Träning är förstahandsbehandlingen
Både svenska och internationella riktlinjer är samstämmiga: anpassad träning är grundbehandlingen vid artros, tillsammans med kunskap om tillståndet och viktnedgång vid behov. Effekten av träning på smärta och funktion är faktiskt 2–3 gånger större än effekten av viktminskning – och den bygger samtidigt upp din allmänna hälsa.
Syftet är att återfå muskelstyrka och kontroll så att leden avlastas och stabiliseras under rörelse. Vid knäartros är det särskilt viktigt att stärka lårmuskulaturen (quadriceps) och musklerna kring höft och bäcken, som fungerar som ledens stötdämpare. Det är också vanligt att man kan ha lite ont de första gångerna – smärta upp till ungefär 5 av 10 under träning är oftast helt ofarlig och brukar minska efterhand som kroppen vänjer sig.
Forskningen visar dessutom att handledd träning ger bäst resultat: fler än tolv handledda tillfällen har ungefär dubbelt så god smärtlindrande effekt som färre. Därför lönar det sig att komma igång tillsammans med någon som kan lägga upp, dosera och stegra träningen rätt.
Så hjälper vi dig på Lidingö Naprapaterna
Hos oss får du hela kedjan – behandling, rehab och träning – under ett tak, byggd kring det som faktiskt fungerar vid artros.
Rehabträning – kärnan i behandlingen
Vi lägger upp ett individanpassat program med rehabträning som du kan göra både hos oss och hemma. Vi startar på en nivå som passar dig, stegrar successivt och följer upp – med fokus på styrka i lår, höft och bäcken samt kontroll och rörlighet i leden.
EMS för att aktivera rätt muskler
Ibland är det svårt att få igång de muskler som behöver stärkas – vid knäartros gäller det ofta lårets muskler och muskulaturen mot knäts insida. Då använder vi EMS (elektrisk muskelstimulering) som ett stöd under träningen, för att hjälpa dig hitta och aktivera musklerna så att träningen ger mer effekt.
Naprapati & massage för ömma muskler
När en led gör ont börjar man lätt röra sig annorlunda och belasta snett. Det gör att musklerna runt omkring får jobba hårdare och kan bli spända och ömma. Med naprapati och massage lindrar vi värk från överarbetade muskler och hjälper dig röra dig friare – ett bra komplement som gör det lättare att träna.
Kostrådgivning vid behov av viktnedgång
Eftersom övervikt är en av de starkaste riskfaktorerna – och varje kilo ger ökad belastning på knä och höft – kan en viktnedgång påverka både besvär och prognos gynnsamt. Behöver du stöd med det kan vår kostrådgivare hjälpa dig med hållbara, realistiska förändringar.
Vårt synsätt: Artros går sällan att ”vila bort” – och passiv behandling ensam räcker sällan långt. Vi kombinerar aktiv rehabträning med de metoder som gör träningen möjlig och mindre smärtsam: EMS för att få igång musklerna, manuell behandling för ömma muskler, och kostråd vid behov. Målet är att du ska kunna fortsätta göra det du vill, med mindre smärta.
Passiva behandlingar som komplement
Utöver den aktiva träningen använder vi vid behov manuella och smärtlindrande metoder för att göra vardagen och träningen lättare. Dessa fungerar som komplement till träningen, inte som ersättning för den:
- stötvågsbehandling
- dry needling
- ledmanipulation och mobilisering
- stretching av närliggande muskler
- triggerpunktsbehandling
- TENS för smärtlindring
Prognos – hur går det?
Långt ifrån alla med artros blir sämre, och många lever bra med lätta till måttliga besvär i många år. Förloppet går ofta i skov och är svårt att förutse i det enskilda fallet, men med rätt träning kan de flesta hålla smärtan nere och behålla en god funktion. Bara ett fåtal behöver till slut en operation – och skulle det bli aktuellt är stark muskulatur inför ingreppet en fördel som ofta ger en snabbare återhämtning efteråt.
Har du besvär även från höften? Samma principer gäller där – läs mer om höftledsartros.
Vanliga frågor om artros
Kan man träna bort artros?
Träning botar inte artros, men är den mest effektiva behandlingen för att minska smärtan och förbättra funktionen – ofta med större effekt än viktnedgång. Rörelse skadar inte leden, utan stärker musklerna som avlastar och stabiliserar den.
Gör träning artrosen värre?
Nej. Att ha lite ont de första gångerna – upp till ungefär 5 av 10 – är ofarligt och brukar minska efterhand som kroppen vänjer sig. Det är i stället inaktivitet som är det större problemet vid artros.
Behöver jag röntga knät?
Oftast inte. Diagnosen artros ställs i regel kliniskt utifrån dina besvär och en undersökning. Röntgen används främst för att utesluta andra orsaker eller inför en eventuell operation, och säger ofta lite i tidiga skeden.
Måste artros opereras?
Bara ett fåtal behöver till slut en operation. De flesta blir hjälpta av träning och anpassad behandling. Skulle en operation bli aktuell är stark muskulatur inför ingreppet en fördel som ofta ger snabbare återhämtning.
Hjälper viktnedgång vid knäartros?
Ja. Övervikt är en av de starkaste riskfaktorerna, och varje kilo ökar belastningen på knä och höft. En viktnedgång kan därför påverka både besvär och prognos gynnsamt. Behöver du stöd hjälper vår kostrådgivare dig med hållbara förändringar.