Ont i knät när du vrider, böjer djupt eller belastar leden? Då kan menisken vara skadad. Menisken är två C-formade broskkilar som dämpar stötar och fördelar last mellan lårben och skenben. Kanske fick du ett hugg i samband med en vridning i fotboll eller innebandy – eller så har besväret smugit sig på med åren. En del känner att knät ”hakar upp sig” eller låser sig, och många får svullnad efter ansträngning. De flesta meniskbesvär blir bättre med rätt upplägg, men det är viktigt att först undersöka knät ordentligt.

Så känns en meniskskada

• Smärta på insidan (mediala menisken) eller utsidan (laterala menisken) av knät, ofta vid och efter belastning.
• Ont när du vrider på knät, böjer djupt (t.ex. djup knäböj) eller sträcker ut helt.
• Låsningar eller ”hakningar” – knät kan tillfälligt fastna i ett läge.
• Ibland svullnad i knät, särskilt efter att du ansträngt det.
• Känsla av att knät inte riktigt bär eller ”ger vika”.

Orsaker till meniskskada

Skadan uppstår oftast på två sätt, beroende på ålder och belastning:

• Vridvåld (traumatisk skada) – vanligast hos yngre och aktiva. Ofta en snabb vridning med belastat, böjt knä i sporter med tvär- och vridrörelser, som fotboll, innebandy, handboll och skidåkning.
• Åldersförändringar (degenerativ skada) – vanligare i medelåldern och senare, då menisken blir skörare och kan skadas vid en helt vardaglig rörelse, som en djup knäböj.
• Mediala menisken (insidan) är mer fastvuxen och rör sig mindre – därför skadas den oftare än den laterala.
• Meniskskador förekommer också tillsammans med ledbandsskador och korsbandsskador.

Så behandlar vi meniskskada

Först gör vi en grundlig undersökning för att ställa rätt diagnos och utesluta annan skada i knät. Många meniskbesvär – särskilt degenerativa och mindre, stabila skador – kan ofta bli bättre med rehabträning utan operation. Vi går igenom händelseförloppet, testar knäts rörlighet, stabilitet och ledspringa och lägger tillsammans upp ett personligt program. Upplägget börjar med rörlighetsträning och tidig, isometrisk styrketräning för lår och höft, och trappas stegvis upp med styrke- och balansträning. Vid behov använder vi NMES (elektrisk muskelstimulering) för att aktivera och bygga upp musklerna kring knät, särskilt framsidan av låret, som ofta försvagas efter en meniskskada. Vi kombinerar också med mjukdelstekniker för att lindra värk från stela och spända muskler kring höft, knä och vad – något som ofta blir en följd av att du belastat knät annorlunda. Målet är att du ska förstå varför besväret uppstod och kunna belasta knät tryggt igen.

Undvik att bara vila bort besväret. Ledd, gradvis belastning ger oftast bättre och mer hållbar läkning än total vila. Meniskens yttre del har god blodförsörjning och läker bäst, medan den innersta delen läker sämre – därför varierar läkningstiden med var och hur stor skadan är. Om undersökningen väcker misstanke om en skada som behöver bedömas vidare, till exempel en låsande skada eller samtidig korsbandsskada, hänvisar vi dig vidare till läkare. Beslut om en eventuell operation bygger på hela sjukhistorien och en läkarbedömning – inte enbart på en MR-bild.

Det här kan du göra själv

Direkt efter en akut skada är målet att skydda knät utan att fastna i onödig vila:

• Avlasta knät kort och undvik rörelser som ger kraftig smärta – men bara några dagar, inte längre.
• Kom igång med försiktig, smärtfri rörelse så snart det går, så att knät inte blir stelt.
• Lyssna på kroppen: var inte rädd för lite smärta, men provocera inte fram den. Öka belastningen gradvis.