10 vanliga knäskador – så behandlar du dem

Skador i knäleden är den vanligaste typen av skada i samband med träning och idrott. Fysisk aktivitet är förstås ovärderlig för god hälsa, men det är viktigt att känna till att när muskler växer och blir starkare, så blir de också per automatik förkortade. En förkortad muskel är mer utsatt vid i extremlägen som t ex vid slag mot knät eller en vridning.

 

Glöm aldrig uppvärmningen!

För att undvika skador i knäleden ska du inte glömma att värma upp ordentligt innan träning. Det kan också vara bra att lägga in rörlighetsträning till dina rutiner. Var försiktigt med riktningsförändringar och tänk på att inte överbelasta knäleden. Om du känner obehag eller smärta, kontakta en naprapat för hjälp att ställa en diagnos, och för att få anpassad behandling och rehabiliteringsträning.

 

Löparknä

Kännetecken: Det värker i senan som löper längs utsidan av knäleden, en smärta som kan stråla både uppåt och nedåt. Du löptränar förmodligen mycket (alternativt cyklar eller åker skidor) och har kanske just börjat träna mer än vad kroppen är van vid. Löper du mycket i backar ökar också risken för att få löparknä. Du känner av smärtan först efter att du har sprungit en stund och du upplever den som mer intensiv ju längre du springer. När du vilar försvinner smärtan, men återkommer när du börjar springa igen.

Behandling: Besök en naprapat om du tror att du har fått löparknä. Du får då hjälp att aktivera, stärka och/eller stretcha de muskler som orsakar problemet samt mobilisera knä-, höft- och fotleden så att du håller dig rörlig.

 

2. Hopparknä

Kännetecken: Precis som löparknä är hopparknä en belastningsskada. Du känner smärta på framsidan under knät, dvs på senan mellan knäskålen och fästet på underbenet. När du trycker på själva senan gör det rejält ont. Du får mer ont när du går ner för trappor, när du sätter dig på huk, eller när du börjar röra dig efter stillasittande. Skadan uppstår ofta när man har gjort ett hopp, en landning, eller ett lyft. Det finns olika grader av hopparknä; från att du känner smärta efter träning men kan fortsätta träna på nästa pass, till att senan gått av helt.

Behandling: En naprapat behandlar problemet med en kombination av tekniker riktade mot att bättra på läkningen i senan samt korrigera orsaken till att det uppstod. Orsaken kan vara stelhet i omkringliggande leder eller muskler, nedsatt bål- och höftstabilitet, nedsatt funktion i vad, fotled eller fot, eller obalans i styrka mellan fram- och baksida av låret.

 

3. Ledbandsskada

Kännetecken: Du har kraftig smärta på insidan eller utsidan av knäet, men du upplever däremot ingen svullnad. Du har svårt för att sträcka och böja knäleden.

Behandling: Omedelbart när skadan skett, följ PRICE-metoden:

• Pressure/tryck – lägg tryckförband under 30 minuter. Linda hårt runt det skadade området för att ge tryck på blödande blodkärl i muskelbuken
• Rest/vila – viktigt för att minska cirkulationen i hela kroppen
• Ice/kyla – kyla ger smärtlindring och kärlkonstriktion. Tänk på att lägga något mellan isen och huden så att du inte får frostskador
• Compression/lättare tryck – lägg ett lättare tryckförband under  20 minuter upp till en vecka
• Elevation/högläge – detta minskar din blodtillförsel till skadan.

En naprapat hjälper dig med rehabiliteringen som innehåller styrke-, rörlighets- och balansträning.

 

4. Korsbandsskada

Det finns två olika korsbandsskador; främre korsbandsskada, som står för 90 % av alla fall, och bakre korsbandsskada.

Kännetecken skada främre korsband: Direkt efter skadan viker sig knäet när du försöker belasta benet. Knäleden svullnar snabbt (inom 12 timmar efter skadan) och du har starka smärtor.

Kännetecken skada bakre korsband: Du har varit med om ett fall eller fått ett slag mot framsidan av underbenet, vilket gjort att det tryckts bakåt i förhållande till lårbenet. Du kan också ha gjort en kraftig överböjning eller översträckning i knäleden. Du har starka smärtor men ingen omedelbar svullnad.  Svullnaden kommer däremot i efterhand.

Behandling: Använd omedelbart PRICE-metoden (se Ledbandsskada). Anti-inflammatorisk medicin (t ex Voltaren) kan hjälpa dig att minska svullnaden och smärtan under de första sju dagarna. När svullnaden lagt sig besöker du en specialist för att bedöma om du behöver operation eller inte. Det är inte ovanligt rehabiliteringen tar ca 6 månader.

 

5. Meniskskada

Kännetecken: Mensikerna fungerar som knäledens kullager och hjälper ledbanden att stabilisera leden. Skador på menisken orsakas av hopp eller vridning när knäleden är böjd. Du känner igen en skada genom att knäet låser sig när du ska resa dig från knäsittande, och att det kan vara svårt att sträcka ut benet. Det gör ofta ont när du belastar knäleden och du får en svullnad.

Behandling: En meniskskada kan ofta läka med endast rehabiliteringsträning. Kontakta en naprapat för hjälp med anpassad styrketräning och rörelseträning. Du måste däremot ha tålamod – det kan ta flera månader att återhämta sig helt.

 

6. Slemsäcksinflammation

Kännetecken: Slemsäcksinflammation är ofta inte en enskild skada utan en följd av upprepad överbelastning. De flesta slemsäckarna i knäleden är känsliga för direkt yttre tryck. Du känner framför allt smärta, men svullnad kan också uppstå. I vissa fall kan du höra krasande ljud i vävnaden. Inflammation i slemsäcken på framsidan av knäleden kan vara förenad med en infektion. Då känner du rodnad, värmeökning, kraftig smärta och feber.

Behandling: Avstå från idrottsaktiviteter, vila ordentligt och kyl eventuellt ned knäleden. Om du har långvariga besvär, kan inflammationshämmande medicinering vara nödvändig.

 

7. Knä ur led

Kännetecken: Att knäet går ur led är en mycket allvarlig men ovanlig skada. Den uppstår oftast vid vridvåld när du fått ett slag mot inre delen av knäskålen med samtidig utåtrotation av underbenet. Skadan drabbar främst ungdomar och är betydligt vanligare bland flickor än hos pojkar. Oftast finns en anatomisk felställning med kobenthet och överrörlighet i knäskålsleden.

Behandling: Det är mycket viktigt att kontrollera pulsen på fotens ovansida vid skada. (Hittar du ingen puls måste du omedelbart till sjukhus – du har då några timmar på dig att återställa cirkulationen för att inte drabbas av allvarliga men.) Försök dra i benets längdriktning direkt vid skadetillfället för att få leden rätt igen, och sätt genast på en elastisk binda. Tänk på att behandla med tryck, kyla och högläge under vägen till sjukhuset. Räkna med att rehabiliteringen kommer att ta tid.

 

8. PFSS – Främre knäsmärta

Främre knäsmärta drabbar framför allt kvinnor, främst i tonåren, och orsakerna är inte helt kända.

Kännetecken: Du får en diffus smärta i främre delen av knäleden när du går nedför trappor eller backar. Du känner också smärta när du reser dig efter att ha suttit ner länge eller när du har suttit på huk.

Behandling: För att fastställa orsaken gör naprapaten en strukturerad undersökning som inkluderar behandling och rörelse analys. Eftersom symptomen är unika för varje individ behöver du ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram; träningens fokus brukar ofta ligga på lårmusklerna och balans. Även cykling brukar hjälpa för att lindra smärtan.

 

9. Schlatterknä

Schlatters sjukdom förekommer hos ungdomar i puberteten. Den är helt ofarlig, men kan vara rejält smärtsam.

Kännetecken: Du känner smärta i samband med träning, speciellt när du belastar lårmuskeln. Knäleden svullnar upp rejält och känns öm när du trycker på den. Det är inte ovanligt att man får en kraftig utbuktning under knäskålen, där knäet fäster i skenbenet.

Behandling: Problemet kommer att försvinna på egen hand så småningom. Innan detta inträffar bör du avstå från aktiviteter som ger dig kraftig smärta. Det kan hjälp att tejpa knäet eller använda knäskydd för att avlasta leden. Rehabiliteringsträning är också bra; du behöver stärka musklerna runt knäleden och träna på att få knäkontroll. Streching av stela muskler, framför allt höftböjare och framsida lår, har en bra effekt på knäet. Eftersom det finns andra sjukdomar med liknande symptom, bör du skaffa en diagnos för att vara säker på att det inte är något annat fel som drabbat dig.

 

10 Knäledsartros

Knäledsartros uppstår sällan före 50-årsåldern. Kvinnor drabbas nära dubbelt så ofta som män. Många går med värk och tror att de måste leva med den eller operera sig. Värk behöver inte komma från artrosen utan kan komma från värk i muskler. En undersökning kan hjälpa dig att förstå din situation.

Kännetecken: Artros innebär att ledbrocket på ledytan av någon orsak har förstörts, helt eller delvis. Det resulterar i mer friktion i leden och sämre stötdämpning, och belastningen på underbenet blir stor. Smärtan kommer från en inflammation i leden.

Behandling: Naprapaten hjälper dig att hitta rörelsemönster som underlättar för dig i din vardag. Med hjälp av styrketräning och rörelseträning kan man i många fall avhjälpa stora delar av den värk som orsakas av artros.